Playboykväll.

Frida kom till mig igår. Vi var ut på bolanche. De hade playboytema.
Varken jag eller Frida var kaniner. Men vi var snygga ändå.
Frida fixade mitt hår, blev jättefint!
Fan va kul det var där inne! Men mycket tack vare Frida, det är så himla roligt att festa med henne!

Kupolen.

Kupolen hade kvällsöppet. Med andra ord hade make up store 20% för medlemmar. Då gick jag dit. Handlade för över 500 och fick en gåva värd över 300, asbra! Jag är så himla glad. Aaah, mycket smink blev det! Weehaa! :D

Mina nya linser krånglar.. Fan!

Resultat.

Ja, i morse gick jag till makeupskolan och blev sminkad. Fick först en melodifestivalsminkning/scensminkning. Nog fan blev det scensminkning allt. Titta här(!):

Snyggaste ögonbrynen ni sett va?

50-talssminkningen a la Marilyn Monroe blev finare. Se:

Make up.

Imorgon bitti ska jag bli sminkad av elever på Makeupstudion på stan. Fy vad jag längtar.
Först blir det en melodifestivalsminkning. Sen blir det en 50-talssminkning. Ååh, va roligt!

Jobba.

Idag ska jag jobba. Skönt att känna man tjänar lite pengar!
Igår såg jag på Scrubs och hörde en asbra låt på det avsnittet.

Jeremy Kay - Have it all

Såå himla skön!

Fortsättning på Englandsresan.

Jag har haft oturen att min dator gick sönder, så fick lov att lämna in den. Men nu ska den vara kry!
Jag ska fortsätta Londonresan, så gott jag minns.
När vi sovit ut en natt efter Big Ben och London Eye så så gick vi till Madame Tussauds vaxkabinett. Det kostade ca 320:- att gå in. Vi funderade en kortis om det verkligen skulle vara värt det. Vi bestämde oss för att ge det en chans.
Det var värt det! Vi var där inne i 2 timmar, om inte mer. Det var inte bara vaxdockor som man trott, det var show, karuselliknande grejs å fakta. Det var jätteroligt!
När vi kom ut var vi trötta och hungriga. Så vi gick och åt på en restaurang i närheten. Jimmy tog kyckling och pommer frites, och jag tog lasagne. Bara så ni vet. Gött var det!

Man fick ju lov att testa på shoppingen i London, som folk pratar om. Så efter lunchen tog vi oss till centrum, Oxford Street, där t.ex. Harrods och Top Shop låg.
Vi gick in en sväng på Harrods, kikade lite snabbt på en väska. Priset på den var över 20.000:-.
Vi tyckte inte vi passade in där...

På kvällen tänkte vi att vi skulle prova utelivet i London så vi tog oss till området som kallas för Soho (som skulle vara det bästa partystället). Vi gick runt lite och kikade där, kom in i ett spelhus, med flera våningar. Där fanns bowling, pokerbord, spelautomater och toaletter med tuggbara små tandborstar. Vi var inte där så länge utan gick vidare mot en pub liknande Kina, Engelska, som med andra ord inte var rolig. Vi gick nästan med en gång. Hittade lyckligtvis på en stor krog med flera våningar, flera dansgolv. Det var den roligaste krog jag varit på, eller åtminstone den bästa dj'n jag hört!
Sen var det det där med att ta sig till hotellet när tunnelbanan stängt. Vi letade länge innan vi hittade rätt buss. Av en slump såg Jimmy från bussen en bil som han sett tidigare på dagen, stå utanför vårat hotell, så då tröck vi på STOP, och vi kom rätt! :)

Man var lite mör i fötterna efter den dagen.
Sen var det lördag, dagen D. Ikväll var det dags för Westlife i o2! Datumet är 1:a mars.
Vi började dagen med att återvända till Oxford Street för att fortsätta shoppingen. Det regnade och jag hade tygskor (som dessutom hade gått sönder) så mina fötter blev iskalla med en gång. Men de torkade efter ett tag.
Jag är proffs på att prova kläder jag inte ska ha. Provade 17 plagg på en affär, men köpte inget av de. Tog ett par benvärmare och ett par tights istället.

Sen var det dags att ta grå linjen mot o2. Åh, vad förväntansfull jag kände mig, längtade som tusan!
Vi fick hjälp att hitta våra platser. När vi kom ut på våran nivå (längst upp i arenan) blev jag helt knäpp i huvudet. Jag tänkte "va fan varnade inte gubben oss för att det skulle vara så HÄR högt!?" Jag gick fastklistrad på räcket när vi gick längre och längre upp. Väl vid våra stolar kollade jag ut över stället och kände mig mer och mer skräckslagen, jag började smågråta för att det var så läskigt! Det var extremt högt. När Jimmy gick för att hämta öronproppar åt mig hörde han några stå och klaga för personalen på stället att det var så himla högt, de var arga att de inte blivit informerade om det innan. Lite knäppt iofs.
Förbandet hette McDonald Bros. De var faktiskt helt okej!
Westlife var grymma! Det var helt underbart att se de igen. Det kändes overkligt att jag verkligen var där. Att DE verkligen var där. En riktigt härligt känsla! De var asbra, som väntat!
Jag köpte en jättefin affish på de, och en nyckelring.

Efter konserten åkte vi till hotellet och förberedde oss för utgång. Jag var astrött och ville helst sova men Jimmy tyckte att vi skulle passa på när vi väl var i London. No time for sleep. Och han hade ju rätt.
Vi gick till tåget och skulle åka tillbaka till Soho, som vi var vi kvällen innan. Men linjen mot Piccadilly Cirkus hade slutat gå om vi förstod rätt så vi hänge på ett gäng som skulle festa i Waterloo. Vi åkte bra långt kändes det som och jag blev lite orolig över hur vi skulle ta oss tillbaka till hotellet utan tunnelbana.
En i gänget vi umgicks med var svensk, det kändes asbra att man kunde prata svenska med någon. De skulle till Londons hetaste krog som de uttryckte det. Det kändes lockande. Vi gick aslångt när vi gått ur tåget. Krogen vi skulle till stängde klockan 9 på morgonen dagen efter, så vi hade gått om tid. Runt klockan 2 kom vi fram till krogen och vi stod i tre olika köer innan vi kom fram till garderoben. Då ångrade jag mig.
Klockan var fan 2 och vi visste inte hur vi skulle ta oss tillbaka till hotellet så vi sprang därifrån så vi inte skulle få Tony efter oss. Han skulle ha tjatat att vi skulle vara kvar annars, hehe. Han var kul.
Det var himla synd att jag var så tråkig, skulle varit coolt att prova "londons hetaste krog" när man hade chansen... Men men, det var askallt ute och jag ville komma till hotellet i någorlunda tid. Vi gick runt i staden och letade efter nån bra buss mot Paddington, men det fanns det inte. Vi var så långt borta att vi fick lov att byta nånstans. När vi frågade en kille om hjälp småskrattade han och frågade "ska ni till Paddington!? Ni är Hääär och Paddington är hääär", han pekade på kartan och vi skulle till andra sidan kartan typ... klockan var då 3, det var askallt och vi hade lite problem.
Men som ett under hittade vi rätt buss och kom till slut till hotellet. Skönt.

Sista hela dagen i London skulle vi utnyttja väl, så vi åkte till Tower Bridge (som även ligger bredvid London Bridge). Vi gick på Tower Bridge, det kändes coolt!
Bredvid bron fanns ett fängelsemuseum som vi gick in i. Det var intressant! De var så råa på den tiden!

När vi ätit bredvid London Bridge har jag för mig vi tog tåg (eller gick vi?) till Trafalgar Square. Mamma sa att vi inte fick glömma att gå dit. Det skulle vara en massa duvor där. Så vi besökte det stället också. Det var ett trevligt ställe med fontäner och en stor staty av ett lejon. Inte så många duvor dock, det var inte så varmt ute så jag antar att det var därför. Det var lite synd, eftersom stället är kännt för sina duvor. Det fanns en skylt där det stod att man inte fick mata duvorna. Hehe. Vi såg iallafall ca 10.... Hihi.

Måndagen kom och vi skulle åka hem. Vi var så trötta och såå sugna på att åka hem. Vi längtade till att få träffa mamma, pappa och Linus på Arlanda. På kvällen skulle flyget gå, så vi hade lite tid att döda under dagen så vi åkte till Oxford Street igen. Men eftersom vi hade väskor och annat bagage med oss blev det inte mycket gående i affärer. Men Jimmy köpte då en cowboyhatt. Yeah!

Vi åkte till flygplatsen London City många timmar innan, för att vara så säkra som möjligt att vi skulle få följa med hem. Hehe.
När vi skulle checka in väskorna sa gubben bakom disken att flyget mot Stockholm var överbokat, så de sökta frivilliga att åka till Köpenhamn, och SEN till Stockholm. Isåfall skulle vi komma till Stockholm 2 timmar för sent. Det skulle vi få 300 euro var för. Men jag hade sån himla hemlängtan att jag inte ville, men Jimmy övertalade mig om det, så vi tänkte vi skulle göra så ändå, åka till Köpenhamn först. Men när vi berättade till de på flygplatsen om det så sa de att det flyget var 45 minuter försenat så då struntade vi i det.
Vi checkade in våra väskor för direktflyget till Stockholm. Men då såg vi att vårat plan var 1 ½ h försenat istället! Då blev vi så less. Efter ca 10 minuter blev flyget ännu mer framflyttat så det var till slut nästan 3 timmar försenat. Vi var lagomt glada.

Efter ytterligare ca 10 minuter sa de i högtalaren att vårat flyg till Stockholm var inställt.
SAS fixade då en natt åt oss på lyxhotell, med kvällsbuffé och frukostbuffé. Morgonen därpå skulle vi flyga hem 9:45.
Taxibilar skulle komma och hämta oss utanför vårat fina hotell på morgonen. De hämtade upp typ hälften av oss som skulle med flyget, sen kom det inga fler taxibilar. Så vi tog en ordinarie taxi och åkte till flygplatsen. På vägen dit sa jag till Jimmy med ironi i rösten "Tänk om det här flyget också blir försenat då, shit va less jag skulle bli!"
...Gissa vad! Det var runt en timme försenat!
Men men.. till slut kom vi till Arlanda iallafall, mamma, pappa, Linus och mormor hade sovit kvar i Stockholm för att de skulle kunna hämta oss. Så snällt! Jag blev så glad när de var där!

Där tog vår resa slut. En sammanfattning:

• London är överbefolkad, vänsterstyrd och jobbig.

• Trots ovan, en mycket härlig stad.

• Hyde Park är asmysig med dess lugn och ekorrar.

• Min bror Jimmy är en asbra respartner.

• Big Ben och Tower Bridge är mäktiga.

• Vaxkabinetten är värd mer än 320:-/person.

• Poliserna i London ser roliga ut.

• London har hjälpsamma invånare.

• Jag ska aldrig mer flyga med SAS. Om jag vill hem så SKA jag hem!

Jag åker gärna tillbaka till London.

Mind the gap.

Kom hem från London för några timmar sen. Nu sitter jag i min stol igen. Allt är som vanligt igen. Tråkigt.

Vi åkte på torsdag morgon klockan 7:30 med flyget från Arlanda mot London City Airport.
När vi landade var det bara å sätta sig på en tunnelbana och åka till hotellet. Vi fick byta lite å så, men fixade det gallant!
Jag hade tänkt att vårat hotell skulle vara ganska sunkigt, så vi kollade efter rätt skitiga byggnader när vi letade efter hotellet. Men vi hittade inget, så vi frågade några poliser (ni vet hur fula de är i England?) och de pekade då mot en finare längd med hus och där var det.

Hotellet var helt okej. Väldigt litet och kallt (de stängde av elementet för oss hela tiden) men det var funkade ändå!
Det första vi ville göra var att se Big Ben. Det var en bra bit dit, men vi ville se lite av London så vi började gå dit.
Vi gick igenom Hyde Park. Där var det lugnt och fridfullt. Det var väldigt skönt att gå igenom där. Vi stötte på typ 10 ekorrar, de var tama och var jättenära oss. Hur gulliga som helst! En ekorre gick fram till Jimmys finger och naffsade lite. Söt!

Efter Hyde Park började äventyret. Vi gick efter en karta vi fick på hotellet. Vi trodde vi gick rätt en bra bit. Frågade en gubbe när vi inte visste längre och fick veta att vi var på andra sidan kartan än vad vi trodde. Vi hade gått säkert över en halvtimme åt helt fel håll! Så vi vände...
Efter ca 3 timmar var vi framme vid Big Ben.

Big Ben var hur coolt som helst. Det var riktigt mäktig känsla att vara så nära.
I närheten låg även London Eye. Det näst största parisehjulet i världen. Jag ville första helst inte upp i det, men Jimmy tjatade och jag visste att jag skulle ångra mig om jag inte följde med 135 meter upp i luften när jag haft chansen.
Väl upp var det inte så läskigt som jag trodde det skulle vara, det var väldigt häftigt att se hela stora London på det viset!

Nej vet du vad? Jag är så trött att jag känner om jag fortsätter skriva så kommer det bli ännu sämre skrivet än vad det redan är. Jag fortsätter imorgon.
God natt!